tirsdag 26. oktober 2010

Vakttårnet - Forkynner av Jehovas Rike


Vakttårnet, originally uploaded by suzanotsjka.

I dag fikk jeg besøk av Jehovas russiske vitner på døra mi her i Gøteborg. Etter at jeg fikk meg russisk samboer for noen måneder siden har jeg på mange måter vent meg til å være omgitt av muljerte konsonanter, bokhvetegrøt og varmtvannstannpuss også i Sverige. Derfor stusset jeg ikke først over at de to kvinnene uten å forhøre seg om det var greit begynte å presentere seg selv og budskapet sitt på russisk: De jaktet på russiskspråklige, nye vitner. Disse lokaliserte de ved å gå fra dør til dør og lese på navneskiltene, og på vår dør sto det vitterlig Tatiana. Det var like før de fikk meg på kroken, særlig da jeg fikk høre at den ene kom fra selveste Kaliningrad, der jeg også har bodd. Jeg skulle gjerne ha snakket mer med henne om Kaliningrad, men tok meg sammen i siste øyeblikket og innrømte at jeg ikke er særlig religiøs. Det behøvde jeg ifølge vitnene heller ikke å være, for religiøsitet er noe man kan oppnå. Jeg valgte den gode gamle gylne middelveien og gikk med på å ta imot blekka på bildet og sa at jeg skulle kontakte dem hvis jeg ombestemte meg. Mon tro hvordan Jehova ser på hvite løgner?

mandag 25. oktober 2010

En opritsjniks dager


En opritsjniks dager, originally uploaded by suzanotsjka.
Plutselig, da jeg satt og spiste min hjemmekontorlunsj, kom et brev flyvende inn gjennom brevsprekken. Det viste seg å være en invitasjon til å hente oversettereksemplarene av Sorokins roman En opritsjniks dag på Julians livs i Såggatan. Julians livs er en trivelig nærbutikk der hver sjokolade er representert med bare et par eksemplarer som til gjengjeld ligger vent og vakkert ved siden av hverandre nærmest som på utstilling. Innehaveren går bak et forheng, og etter noen minutter hører jeg: Du har ikke et svensk pass? Jeg: Nei, jeg har bare norsk. Jeg er norsk. Han: Men personnummer? Jeg: Ja + personnummeret, som i Sverige ikke er en følsom opplysning som i Norge, men noe man sprader rundt med og gir fra seg hver gang man betaler med kort eller har snakket med noen lenger enn fem minutter.

Nå er Sorokins ytterst sanselige, brutale og hysterisk morsomme roman om livet i Moskva i år 2027 ute i butikkene. Jeg håper den får mange lesere. Her er en liten smakebit på en av romanens mange dikt og sanger:

Brannmenn og prester, konstabler på hester
spaner og speider i vår hovedstad.
De har lett lenge, hver krok har de sett i,
men sporløst forsvunnet er greven på tretti.

Middels høy, dypsindig og dyster
med frakken stramt over skjortebrystet,
på fingeren et pinnsvin, en fet diamantring,
men utover det vet vi ingenting.

Mang en greve, dypsindig og dyster
har frakken stilfullt og stramt om brystet
elsker å briske seg med diamanter
og nyte det søte liv mot kontanter.

Hvem er han, hvor skal han, av hva slags stoff

er greven som jages av herre og hoff?
Hva har han gjort, denne aristokraten?
Det hviskes blant folk, i salongen går praten.


Det hendte en kveld at han kjørte alene
i Rolls Royce'n sin, den dystre greve,
han myste mot mørket og snakket med ingen,
han gjespet og nynnet på Wagners Ringen.

Men så fikk greven helt plutselig se

et hus i brann, en markise i dét!
(...)


Hvordan det går med markisen og greven står å lese på side 35-37.

søndag 24. oktober 2010

Endast til vegetarian


Isbjørner, originally uploaded by suzanotsjka.

Mer fra Blocket:

"(...) Alla köksredskap är bara använda för vegetarisk mat. Ett av sovrummen har nu hyrts ut till en vegeterian som arbetar som veg kock och den enda som bor där. (HYRES UT ENDAST till vegetarianer/veganer)"

Isbjørnen er ikke vegetarianer, kanskje er det derfor det blir stadig færre steder den kan bo. Den trives best på kanten av store isflak, men behøver knapt å drikke vann, for den rehydrerer seg på finurlig vis gjennom fettet i laksen og selen den glefser i seg. Isbjørnen elsker å slappe av.

lørdag 23. oktober 2010

Utleiers marked

Boligjakt er slitsomt. Av og til går jeg inn på Blocket og ser bare for å fryde meg over at det ikke er min tur akkurat nå. Mange leier bare ut til vegetarianere. Denne var spesielt ærlig og brysk:
 
"En sliten och liten, men smått charmig etta med högt i tak uthyres omöblerad i andra hand i ett år. (...) Det är en liten lght (30 kvadrat), så passar enbart till en person. (då många har frågat kan jag garantera att det bara finns utrymme för en, ja). Slitna golv (trägolv i hall och allrum och plastmatta i kök). (...) Du som har chans till detta andrahandskontrakt är städad, tystlåten, stör ej grannar, respekterar andras tvätt-tider och betalar hyra till mig senast den 25:e varje månad. Inga studenter. (Nej tyvärr, inga studenter är ett måste från min sida).

Skicka dina skriftliga referenser från arbete, tidigare hyresvärd, samt om du kan komma på andra som kan gå till god för att du kommer att vara en bekymmerslös hyresgäst.

OBS: då jag bara har haft annonsen ute i ett par timmar och redan har drygt 200 sökande på annonsen, samt att jag förstod att det inte gick att bifoga några referenser till denna svarssida, har jag skapat ett mailkonto enbart för denna lägenhets skull. (...)
 
OBS igen: Skriftliga referenser är ett måste! Har tyvärr inte tiden att ringa runt till angivna nummer.

Kommer enbart att svara folk som skickat mig godtagbara skriftliga referenser. Till dessa skickar jag givetvis bilder på lägenheten. Kommer därefter välja ett urval som får komma på visning.

Endast mail, för stort intresse för att sitta fastbunden vid telefon.

Lycka till!"

fredag 8. oktober 2010

L'esprit d'escalier


På tide med et skilt igjen - dette fikk jeg i gave fra min far som kom hjem fra Tokyo i går, der man åpenbart må ta trappa for å ta heisen.

Som vi ser er japansk et relativt agglutinerende språk, med en rekke grammatiske endelser og partikler som kan påvirke et ords funksjon i en setning.

mandag 4. oktober 2010